
Monumental utställning på HAM kastar nytt ljus över Tove Janssons muralmålningar

Tove Janssons monumentala väggmålningar i offentliga utrymmen visas på ett nytt sätt i utställningen Tove Jansson – Paradiset, på Helsingfors konstmuseum HAM. Utställningen fokuserar på konstnärens storskaliga verk och de olika tekniker som använts, och innehåller nyupptäckta kolskisser.
Tove Janssons ambitiösa beställningsverk för offentliga utrymmen under 1940- och 1950-talen upptar två våningar i HAM:s lokaler i en utställning som är öppen till och med den 6 april 2025. Tove Jansson – Paradiset fokuserar på att presentera konstnärens mindre kända muralmålningar i sin helhet, från dekorativa målningar i mindre storlekar till monumentala verk.
Utställningen berättar historien om Tove Janssons drömmar och strävan efter en utopi i en krigshärjad tid, vilket gör den relevant i samtiden. Janssons offentliga målningar ger en inblick i hennes outtömliga fantasivärld.
Olika målningstekniker och flertalet offentliga målningar
Tove Jansson målade de flesta av sina offentliga verk i olika byggnader i sin hemstad Helsingfors, men hon gjorde också storskaliga offentliga uppdrag i andra delar av Finland, till exempel väggmålningarna med havstema i kuststaden Fredrikshamn. Janssons väggmålningar presenteras i utställningen med skisser, faktiska verk och videor.
”På utställningen i HAM kan man se alla Tove Janssons verk eller skisser för olika offentliga utrymmen och jämföra de teman hon använde i sina muralmålningar konst”, säger Heli Harni, kurator för utställningen och amanuens på HAM konstmuseum.
Jansson utförde målningarna Fest i stan och Fest på landet i flera delar i metallramar med al fresco-teknik (på en våt kalkgipsyta). Tack vare metallramarna var det möjligt att flytta väggmålningarna till permanenta museiförhållanden i HAM år 2015 och säkerställa deras bevarande.

Vissa av Janssons verk kan bara beskådas på plats i de byggnader där de målades. ”Dessa verk kommer att visas för allmänheten inte bara genom dokumentation, utan också genom skisser och videofilmer som avslöjar Janssons målningsprocess”, säger Harni.
Janssons frenetiska skapandeperiod
I utställningen får publiken lära känna Jansson som en hårt arbetande, flitig konstnär. Hon målade sina monumentala verk för offentliga rum under en frenetisk kreativ period på drygt tio år under 1940- och 50-talen.
”Det är nästan omöjligt att föreställa sig hur hon lyckades göra allt i sitt liv under dessa kreativa hektiska år på 1940- och 1950-talet, då hon också producerade illustrationer, teckningar, muminbilder, böcker, teateruppsättningar, annonser och även målningar för olika utställningar, liksom ett dussintal av dessa monumentala offentliga uppdrag. Framför allt ville hon måla”, säger Heli Harni.

”Under och efter kriget var det dessutom verkligen inte lätt att arbeta, allt var en bristvara och hennes tid gick också åt till att oroa sig för sina kamrater och köpa målarförnödenheter.”
I utställningen blir Janssons dåtida livsmiljö bekant genom krigstida fotografier och Helsingforslandskap. De offentliga uppdragen var starkt knutna till återuppbyggnadstiden efter andra världskriget, då Jansson i regel fick sina monumentala uppdrag genom sitt goda nätverk och arkitektkontakter. Tullbommen, Apollogatans flickskola, Strömbergs fabrik i Sockenbacka, studentbostaden Domus Academica, barnavdelningen på Aurora sjukhus och representationsrestaurangen i Helsingfors stadshus har alla fått konstverk av Tove Jansson, i både mindre och större format.
Kolskisser visas för första gången
Innan Jansson målade sina väggmålningar gjorde hon 1:1-kolteckningar på skisspapper i samma storlek som målningarna.
1:1-skisserna av de färdiga verken har funnits i privata händer i årtionden, och nu presenteras dessa arbetsritningar för att förklara de tekniker som Jansson använde. Såvitt känt har skisserna öppnats för första gången för utställningen på HAM.

”Skisserna av väggmålningarna hjälper oss att förstå hennes storskaliga arbete och hur hon använde sina färdigheter som dekorationsmålare för att anpassa verken till det offentliga rummet och en viss byggnad, med hänsyn till dess funktion”, säger Harni.
”Vi kan bara föreställa oss hur hon har arbetat med sina motiv i sin ateljé i Helsingfors innan hon reste till den beställda platsen för att måla skissrullarna. Allt måste planeras så exakt som möjligt i förväg med papper och penna och sedan reproduceras på målningens väggyta”, säger Harni.

Jansson har också noggrant studerat färgerna i sina al fresco- och al secco-målningar. Små färgkompositioner hjälper till att förstå hennes färgval i de monumentala verken.
”Dessa skisser har sällan visats på utställningar, eftersom de som arbetsskisser inte ansågs vara lämpliga för utställningsändamål”, säger Harni.
Omfattande utställningskatalog
HAM har sammanställt en utställningskatalog baserad på forskning om väggmålningarna, med omfattande artiklar skrivna inte bara av Heli Harni utan också av konsthistoriska experter och filosofie doktorerna Sirke Happonen, Asta Kihlman och Johanna Ruohonen, som har studerat Tove Janssons konstnärliga produktion.
”Det har varit spännande att upptäcka hur mycket av Janssons verk för offentliga miljöer som har överlevt fram till idag. Det är överraskande att de inte har visats på ett heltäckande sätt tidigare”, konstaterar Harni.
Tove Jansson – Paradiset inleder firandet av Mumin 80
HAM:s utställning är en del av firandet av 80-årsjubileet för Mumin. År 2025 är det 80 år sedan den första muminberättelsen Småtrollen och den stora översvämningen publicerades, vilket kommer att firas med många publikationer och evenemang.
Utställningen Tove Jansson – Paradiset visas på HAM Helsingfors konstmuseum från 25.10.2024 till 6.4.2025, i samarbete med Moomin Characters.

Omslagsbild: Tove Jansson: Fågel Blål, 1953. © Tove Janssons dödsbo. Foto: HAM / Maija Toivanen.