Tove Jansson är känd världen över som skaparen av mumintrollen, men hennes konstnärliga själslandskap började redan ta form under arbetet med den svenskspråkiga satirtidningen Garm, där hon tecknade i över tjugo år. Vid sidan av politiska karikatyrer illustrerade Tove även omslagsbilder som följde årstidernas och högtidernas rytm. Midsommar, höjdpunkten på den finska sommaren, var ett tema som hon återkom till gång på gång.

Garm – ett slagfält och en grogrund för illustratören Tove 

Garm, som grundades 1923 av Henry Rein, profilerade sig som en satirisk tidskrift med fokus på litteratur och kultur, men den var också mycket politiskt engagerad. Tidningen beskrev sin egen linje som ”demokratiskt konservativ” och genom åren hamnade både höger- och vänsterextremister i dess klor.

Tove Jansson började sin karriär på Garm redan som 15-åring år 1929, i sin mor Signe ”Ham” Hammarsten Janssons fotspår. Ham hade arbetat på tidningen sedan den grundades och Tove arbetade i sin tur för tidningen ända fram till dess nedläggning år 1953. Under den nästan 25 år långa perioden tecknade hon omkring hundra omslag och cirka 500 andra illustrationer till tidningen.

I sina omslagsillustrationer skildrade Tove allt från konstnärens liv till händelserna under krigsåren. Under andra världskriget blev hon tidningens främsta illustratör och under eget namn kritiserade hon bland annat ledarna i fiendelanden. 

Midsommar – en bild av glädje och frid i krigets skugga 

I tidningen Garms månatliga utgivningsrytm var sommarnumren något alldeles särskilt. De färgglada omslagsbilderna, som ofta hade midsommar som tema, gav tidningen en lekfull, landskapsbetonad och ofta också starkt finsk prägel, präglad av förhållandet till naturen. Tove, som växte upp i en konstnärsfamilj och tillbringade sin barndoms somrar vid Östersjöns stränder både i Finland och Sverige, kände till de ljusa sommarnätterna och midsommartraditionerna. 

Under Finlands krigsår 1939–1944 förändrades betydelsen av midsommaromslagen. Medan andra världskriget rasade i Europa och Finland levde under undantagstillstånd under fortsättningskriget, var de somriga naturillustrationerna inte bara dekorativa utan även en subtil en påminnelse om hur vardagen i fredstid kunde se ut. Garms satiriska teckningar och omslag var kända för att ta ställning och vara öppet antifascistiska och midsommaromslagen representerade den ljusare sidan av detta helhetsintryck.

Midsommarens bildspråk: naturen och de ljusa nätterna 

På Tove Janssons midsommaromslag återkommer välkända motiv: silhuetter av vita björkar, figurer som dansar i sommarnattens skymning, lågorna från midsommarbålet och den vilda skärgårdsnaturen. Människor dansar eller sitter på ängar och landskapet är vidsträckt och stämningsfullt. 

Muminfigurens första steg 

På Garms sidor gjorde även Mumintrollet sin debut. Den figur som Tove vid den tiden fortfarande kallade Snork fungerade som ett kännetecken för hennes teckningar och, vid sidan av signaturen, som ett varumärke. Omslagsbilderna från Tove Janssons år på Garm kan också ses som en slags konstnärlig inkubator; på tidningens sidor experimenterade hon med stämningar, bildberättande och figurer som senare mognade till berättelser och utkast till muminböckerna. 

Det konstnärliga arvet

Janssons politiska karikatyrer i Garm väckte uppmärksamhet när hon under andra världskriget modigt drev med både Hitler och Stalin på tidskriftens omslag under eget namn. Men hennes arv i Garm sträcker sig utöver det politiska modet. Det är också ett arv som visar på hennes konstnärsskaps bredd genom hennes förmåga att smidigt växla mellan att ironisera kring kriget och illustrera midsommarnattens skörhet.

Tove Janssons midsommaromslag påminner oss om att en konstnär också behöver utrymme för glädje och att en sommarbild, gjord med lätta penseldrag, kan bära på lika mycket sanning som de skarpaste politiska satirteckningarna.